Jag brukar ibland debattera på nätet i en del svenska(som i Sverige) debattforum. Jag brukar ibland få kommentarer om att min svenska är konstig. Och som alltid är vi finländare och även finlandssvenskar väldigt känsliga för kritik utifrån. Så detta problem har analyserats mycket grundligt i hjärnkontoret från morgon till kväll. Eller så inte men jag försöker ibland förbättra min finska genom att hör och häpna studera detta språk för jag är nämligen ingen hejare på det.
Hmm jag bör nog dra ner på ironin i detta inlägg innan nån tar mig på allvar. Hursomhelst vad ledde dessa finskastudier till i detta fall? Jag kom in på kategorin ordföljd i det finska språket och det som sades var att är att till skillnad från det svenska språket så är ordföljden i det finska språket rätt fri. Men om man vill betona någonting lägger man det först i meningen. Samt att man nyanserar språket genom att ändra ordföljden. Så det är väl det jag håller på med, en finlandism som jag aldrig hört talas om men likväl någonting som skiljer finlandssvenskan från rikssvenskan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar