Jag har en annan blogg

Som finlandssvensk har man det ju inte alltid så lätt med det finska språket. Så därför skriver jag en blogg på finska, för övningens skull. Tyvärr rätt sällan och min finska suger rätt kraftigt. Men ifall nån nu som läser det här och kan finska, jag antar de flesta av mina läsare är från från Finland, skulle vilja ta en titt och lämna en kommentar, alltid roligt med feedback även om ni inte får ut så mycket av min blogg pga bristande språkkunskaper. Men hursomhelst, här är den: Suomenruotsalaisia ajatuksia.

Träningsbloggen med Youtube

Efter en lång arbetsdag blev det dags att testa hantlarna som nämndes i mitt förra inlägg. Så jag letade upp ett lämpligt träningsprogram på Youtube. 35 minuter långt och främsta redskapen var hantlar.


 N är fortfarande rätt förkyld så hon gav upp efter 5 minuter men man ska heller inte träna när man är förkyld. Var nog i behov av en dusch efteråt och känner mig rätt avslappnad nu. Så det var ett helt effektivt träningspass, jag är nöjd 😊.

Träningsbloggen x 2

Som jag nämnde i mitt förra inlägg så fick jag en 10-dagars prövoperiod från gymmet då vi var dit på Halloween. Så i söndags var jag och N på venyttely. Eftersom vi vartidigt ute passade jag på att välja plats i salen dvs framför en av storbildsskärmen där man ser vad kursdragaren gör(jo jag suger på finska och är ovan med idrottsliga instruktioner). Fungerade rätt bra, det hela var väldigt avslappnande och rogivande. Säkert väldigt bra om man tex har ryggbesvär (som N) eller vill stressa ner på en söndagskväll. Sådär allvarligt talat inte riktigt min grej men helt okej.

Nästa plan var bodypump på onsdag. N blev förkyld och fick feber och är det fortfarande lite krasslig så jag fick åka ensam på bodypump. Var rätt lite folk ca 10-15 pers där, var ju vid lunchtid, finns en massa fördelar med skiftesarbete. Var rätt tidigt ute så igen passa jag på att placera mig framför storbildsskärmen. Se, jag börjar få rutiner för hur jag ska lägga upp det hela och det fungerar. Bodypump är definitivt mer min grej. Man lyfter vikter skivstänger och förhoppningsvis bygger det muskler och bränner fett. Nu är jag då i skift över helgen och farsdagsfirande på söndag så det blir inget gymmande förrän efter helgen och då har jag två dar kvar av mitt gymkort, måndag och tisdag.

Får se vad som händer efter det, troligtvis ingenting. Visst är det kul att gymma ibland men att binda upp sig för 24 månader för 64 €/månad eller ännu mer om man tar för en kortare period. Snåljåpen har nog en hel del att säga om till här.

Sen så önskade sig N ett hantelset i julklapp. Eller egentligen har hon önskat sig såna länge. Dom där 3 kgs plastsakerna från Hong Kong räcker inte till längre. Så jag googlade lite och på Biltema fanns ett set för 39,90, där man i princip kan kasta på allt mellan 2,5 kg-10,5 kg i en kg steg, 7,5 kg är max om man vill använda båda hantlarna samtidigt. Gissar att motsvarande sett kostar mer än 100 € från en riktigt sportaffär. Dom kommer nog att användas före julafton men sen får man slå in det i paket och jultomten får nåt att bära på =).

Tänkte testa hantlarna med ett kort program hemma igår men blev aldrig riktigt tid till det. Fann nämligen ett helt bra youtube kanal med vettiga övningar och program. Nåja kanske jag hinner ikväll.

Träningsbloggen, the comeback

Så efter en tids paus var det då dags för ett återbesök på gymmet. Det var ju Halloween och öppet hus med Halloweenprogram för barnen.


Jag och N var på Core som i princip var en massa magmuskelövningar medan barnen var i barnrummet och dom var även på gympa.


Helt okej men jag märker att jag lätt tappar den röda tråden när jag ska ta in den verbala informationen om vad man ska göra. Tom när kursdragaren kör det mest på svenska. Så det bli att göra som alla andra gör. Ovana kanske.


Fick ju en 10-dagars provperiod också så nu blir det venyttely ikväll.

Jag kan dricka kaffe på kvällen

I misstag råkade vi koka en panna kaffe här ikväll. Vi brukar göra perkulator-kokaren färdig på kvällen så det bara är att stöpsla i på morgonen. Men ibland kör man hela processen utan att tänka efter. Så står man där med en panna kaffe sen 9 på kvällen. Så jag sa: Visst jag kan dricka kaffe på kvällen. Inga problem jag är van skiftesarbetare. Jag brukar nätt och jämnt hålla mig vaken och då sörplar jag kaffe konstant på mina nattskift. Fast det är då automatkaffe,  det här var riktigt kaffe med koffein i. Så här ligger jag och bloggar efter midnatt pigg som en mört.

Vinterdäck

Dags att börja byta till vinterdäck. Kollade  dom som ligger i garaget och alla är relativt nya. Annars brukar det bli det där; njää dom går nog en vinter till, fast dom nu inte är helt godkända i april längre. Dom här borde vara godkända några vintrar till ännu. Så nu är det bara att byta. Fast inte imorgon, då har jag morgonskift, men på söndag eller måndag borde gå bra.

Facebook

När det gäller Facebook har min åsikt om hela fenomenet varit lite tudelat. Ibland har jag gillat stället och ibland har jag gillat stället lite mindre. Såpass att jag satt mitt konto på is några gånger och för inte alltför länge sen funderade jag allvarligt på att göra en reboot, dvs radera allt och bygga upp min Facebook-profil på nytt.

Men jag har börjat gilla Facebook igen, för vad det förändrats till. Dom flesta av de sk "Jag är på Facebook nu, det coolaste som finns, jag måste berätta vad jag åt till frukost i morse och dela med mig av mina magbesvär." har tappat intresset och uppdaterar inte längre.

Dom flesta som är aktiva på Facebook nuförtiden är med i olika intresse-grupper. Man skriver om sina intressen, hobbyer mm med andra likasinnade i grupper, ofta privata sådana. Så nu kan jag diskutera World of Warcraft med vem som helt som också är intresserad av det.

PS:
 Jag var nästan säker på att jag skrivit det här inlägget förut men jag kan inte hitta det. Kanske Jag skrivit om det i nåt annat forum(Facebook?) eller skrivit men raderat istället för att publicera i misstag. Hursomhelst, här är det.

MÅSTE...BLOGGA...NU!!! eller mina andra bloggar och så det här med finskan.

Egentligen inte men med lite inspiration kanske. Jag har ju lidit av bloggtorka i flera år nu. Till och med ibland såpas satt jag funderat att slå ihop mina bloggar. Jag skriver nämligen  tre bloggar. Finns några till också men dom uppdateras inte eller så vill jag kunna vara inloggad på Wordpress. Hursomhelst så är det den här och en på finska och en på engelska. Dom andra existerar mest för språkets skull numera.

Jag är rätt duktig på engelska och ser jag tillbaka på mina inlägg skrivna runt 2007 är det rätt avancerad engelska. Såpass avancerad att jag är förvånad att jag skrev det här. Övning ger färdighet och övningen har nog fallit lite i glömska,

Jag är inte duktig på finska och mina blogginlägg på finska från vare sig 2007(skrev jag den då redan??? kollar sedan) eller nu är avancerade. Såpass bristfälliga att jag undrar om det här är allt jag kan prestera på finska. Övning ger färdighet och det är på tok för lite övning. Jag har ibland funderat allvarligt över och tom tagit principbeslut över att nu ska jag enbart blogga på finska. Jag gillar att uttrycka mig väl, leka med språk, uttryck och ordlekar. Och det sker inte på min nuvarande kunskapsnivå när det gäller finska.

Det finns så mycket jag inte skulle få sagt, så mycket som skulle se klumpigt ut och ibland nåt helt annat än vad jag menar. Visst jag inser att man måste lära sig tumla runt på en lite sparkcykel och falla på näsan några gånger innan man sätta sig på den där racercykeln och rusa fram i 67 km/h i en jävligt cool utstyrsel. Jag är 39 år och min cykel har numera trampor men den är fortfarande en klumpig barncykel som jag faller av skämmande ofta.

Det här inlägget blev lite mer deprimerande än jag tänkt men ifall man missat nåt som borde kunna och borde ha lärt sig med tanke på de miljö man lever i, det känns lite sig som ett handikapp som man skäms över.

Ännu en bloggportal

Eftersom Bloggtoppen.fi är nere nu(tillfälligt eller permanent, ingen vet) och jag fick ett tips på Facebookgruppen Finlandssvenska bloggar så jag registrerade mig på Bloggar.fi. Länkar finns här till höger på min blogg-sida.

Så nu borde jag alltså skriva ett blogginlägg. När jag skriver om Facebook brukar jag ofta gnälla men nu vill jag säga nåt positivt. Facebook har förändrats till det bättre. I börja handlade många statusuppdateringar om "Se på MIG, se vad fina kläder JAG har och vilken gudomlig havregrynsgröt med sylt gjord på ekologiskt plockade bär och rörsocker som jag äter till frukost varje morgon och statusuppdaterar om det varje morgon. Som tur är existerar knappt detta fenomen längre. Jag får väl erkänna att det var något som jag också gjorde mig skyldig till, inte helt men lite.

Nuförtiden är säkert 70 % bara med på Facebook och gör sen ingenting där. Medan de övriga 30 % odlar sina intressen. Är med i grupper, sidor osv där man debatterar, utbyter råd, får tips osv om sina hobbyer. Som Finlandssvenska Bloggar tex. Det är lite mer planerat och lite mer ordnat. Ett ställe där man finner sina gelikar.

Nya dörrar

Det är minst två år sen vi köpte fyra dörrar på rea på Byggmax. WC-dörren och badrumsdörren byttes snabbt ut men de två dörrar som numera är tvillingarnas två egna rum fick bli tillsvidare. Vi räknade med att de skulle bli en del åverkan på dom medan barnen är så unga. Men nu var det dags. Jag fick slipa ner badrumsdörren en hel del så det var en hel del jobb med den så därför har jag också skjutit upp att lägga in barnrumsdörrarna. Men en sak det berodde på är att badrumsdörren ligger i skarvet mellan det gamla huset och tilläggsdelen från 1975, så olika golv och takhöjder osv.

Men döm till min förvåning när dörren till Williams rum gick på plats bara sådär. Okej nedre delen tar lite i golvlisten när man stänger den så eventuellt borde jag ta bort nån halvcentimeter från dörrbottnen men det är inte helt nödvändigt.

Mineas dörr var det lite knepigare med. För det första är golvet där inte riktigt vågrätt så när man öppnade dörren fullt ut så tog ena kanten i golvet ordentligt. Så där blev det närmare en centimeter bortslipat från dörrbottnen. Problem nr 2 var att dörrkarmen var för snäv, inte högst upp eller längst ner utan på mitten. Troligtvis hade dörrhålet gjorts lite för litet från början så det hade blivit en båge på dörrkarmen när man satt in den. På den förra dörren hade man löst problemet genom att fälla in gångjärnen i dörren lite. Jag undrade varför man gjort det när jag tog loss den gamla dörren och det fick jag snabbt svar på när jag försökte sätta fast den nya dörren.

Ny dörr till största delen gjord av MDF-material med påklistrad yta så fäller man inte in gångjärn i. Så det blev att slipa ner dörrkarmen och med det verktyg jag hade att tillgå så var cirkelsåg det snabbaste alternativet.  Eftersom cirkelsågen inte riktigt slapp hela vägen ner eller upp så blev det att jämna upp dom delarna med rasp och planslipmaskin. En klick färg på och det ser ut som nytt, nästan. Eftersom detta projekt påbörjades sent på lördagseftermiddagen och tjejen bör gå och sova före klockan 21:00 så spacklade jag inte dörrkarmen. Det får jag göra nån annan dag när barnen är på dagis. Efter det ser det ut som nytt. Och så lite färg på igen.

Såhär ser slutresultatet ut. Ljussättningen är inte den bästa för fotografering på platsen men här är i alla fall dörrarna på plats.

Nytt rum

Äldsta tjejen har fått ett eget rum. Våra två döttrar har delat rum medan sonen haft ett eget rum och sådär ärligt talat har dom som delat rum inte kommit så bra överens vid läggdags så det var dags nu.

Vi har en vind som är lite för lågt i tak för att kunna kallas bostadsyta och det som först var vårt sovrum när vi flyttade in i huset har i princip stått oanvänt. Eller där har stått en hörnsoffa som vi inte haft nån användning för och en bokhylla. Den andra delen av vinden är vårt "kontor"/förvaringsutrymme. Så ut med soffan, in med ett skrivbord, apotekarbyrå och säng samt hennes grejer. Bokhyllan flyttades bara 1,5 meter till höger.

Och det viktigaste av allt, den lackerade furupanelen som täcker alla väggar och tak på vinden har målats antikvit i hennes rum. Kontorsdelen är fortfarande omålad och det märks verkligen vilken skillnad det är mellan ett nytt och fräscht nymålat rum och lackerad furupanel som är något övermöblerad med bla en mörkbrun klaffskåp och en mörkblå soffa. Det är bokstavligen som natt och dag. Såpass stor skillnad att min fru tycker jag borde fortsätta med att måla kontorsdelen också. Tja semestern är ju slut nu så kanske inte idag =).

Borde jag slå ihop mina bloggar?

Jag har ibland lekt med tanken att slå ihop mina bloggar. Notera; lekt med tanken. Jag kommer inte att göra det. Jag skriver nämligen en blogg på svenska, en på engelska och en på finska. Jag har knappt tid att vara aktiv på en blogg så det blir inte många inlägg med tre bloggar, så därför tanken.

För de läsare som bara kan ett eller två av dessa tre språk torde blogginlägg skrivet på de(t) språk dom inte förstår vara det som gör att dom inte läser min blogg. Det är nog inte många huntratusen människor som kan alla dessa tre språk tillräckligt bra eller har intresse att kunna ta del av en blogg och kanske kommentera den.

Så vi fortsätter som förr och mina andra bloggar finns ju länkade här och via min Google+ profil.

Test

Detta är ett test.

Namnet är missvisande

Man kan tro när man ser namnet på min blogg att det är en politisk blogg. Att här behandlas brinnande frågor sedd ur en minoritetssynvinkel. Det mesta brinnande här är väl att den här bloggen är skriven på svenska. För övrigt innehåller den mest vardagsbetraktelser. Så lite missvisande är namnet men är lite för sent för att byta nu när det varit med så länge.

Att göra någonting vettigt på nätet

Det finns ett par saker jag borde göra på nätet eller utnyttja nätet till att göra. Först på den listan är utan tvekan att förbättra min finska. Jag har gjort en del förberedelser för att göra detta. Jag har startat en blogg på finska som jag sällan skriver i och jag loggar in på en finsk bloggportal varje gång jag är online som som jag sällan kollar i. Så istället för att slösurfa på Facebook och Twitter borde jag alltså ändra mina nätvanor och börja blogga/kommentera bloggar på finska. Det vore vettigt.

Jag funderade också idag att slå ihop mina bloggar men insåg att det är ingen bra ide. Visst jag har tre olika webbadresser till mina bloggar men det är betydligt enklare än att läsa en blogg skriven på 3 språk varav man endast förstår 1.

Vad borde jag blogga om?

Jag är nog en lite udda fågel i bloggvärlden. En man på 39 år som inte är intresserad av mode eller inredning. Eller det där med inredning, det är lite som med grillning. Frun gör allt och sen sätter jag upp fotona på det färdig resultatet på Instagram eller står och vänder biffarna och lägger upp dom på ett stort fat bredvid grillen.

Blogga

Unders årens lopp har jag testat det mesta som kallas sociala nätverk, bloggar, communities och diverse chattapplikationer. Och det jag gillar mest är att blogga och specifikt här på Blogspot. Lite seriösare än allt det andra som finns där. Och det finns saker som är så oseriösa så jag inte täcks skriva om det heller.

Dagen efter helgdagen

Jag undrar hur många som jobbar idag. Verkar inte vara många.

Robert Aschberg

Jag råkade stöta på detta videoklipp på Yles Arena som endast kan ses i Finland fram till midsommar. Hursomhelst är det ett intervju program gjort av SVT 2012 och Robert Aschberg intervjuas. Och som hrrm semiaktiv bloggare fastnade jag för en sak som han sa som enligt hans vokabulär inte sades så snällt och var riktat mot medievärlden men kontentan av det hela för en bloggare var: Innehållet är viktigare än reaktionen hos läsarna

Sista träningsbloggen

Eftersom jag sist och slutligen inte har så mycket tid att blogga så tänkte jag flytta min träningsblogg till min finska blogg, dvs Suomenruotsalaisia ajatuksia. Jag behöver också förbättra min finska så jag slår två flugor i en smäll. Så det här är min sista träningsblogg på svenska.

Hursomhelst är jag med i en grupp på Google+ som heter Fitness & Weight Loss och detta ledde mig till det här träningsprogrammet. För övrigt finns massvis med träningsprogram på den sidan som inte kräver gym eller vikter. Testade det i fredags och det står att man ska köra 3 sets för normal träning men jag kände mig nöjd med 2. Såpass nöjd att jag hade såpass mycket muskelvärk i främst låren igår att jag beslöt att inte köra det igen igår utan det blir idag. Kanske lite lathet också. Mycket effektivt.

Cykel-promenad

Eftersom träning är det bästa botemedlet mot ryggskott men min förkylning sätter vissa begränsningar så blev det lite lätt " röra på sig" idag. Bör nämnas att både ryggen och förkylningen är på bättringsvägen.

Jag tog William ut och cykla medan jag promenereade efter och höll hans cykel på rätt kurs. Det blev 2,5 km promenad. Jag känner mig rätt trött.

Uppdatering av träningsbloggen

Jag börjar misstänka att mitt ryggont inte är ischias  utan ryggskott. För den enda gången jag egentligen kände hur smärtan kröp ner i benen var efter att körde bil i ca 15 minuter genast efter att jag först känt av ryggsmärtorna. Man sitter inte helt normalt i förarstolen med ryggsmärtor. Och när jag sitter eller ligger ner och lägger vikten på vänster sida kommer ischias-nerven i kläm. Jag gjorde också bentestet dvs om det är riktig ischias så ska man känna smärta om man ligger på rygg och ens ben lyfts upp 90 grader. Dvs smärtan ska kännas mellan 30-70 grader och jag kände ingenting.

Botet mot ryggskott är INTE vila utan träning, främst lårmuskulaturen. Bläää...

Jag är inte helt tillfreds med mina träningsresultat. Varje gång verkar jag göra ett eller annat grundmisstag. Får väl börja konstatera att man börjar bli äldre och måste tänka på saker som kost och uppvärmning om det ska bli till nåt.

En mindre lyckad träningsblogg

Igår var en rätt bra dag men en lång sådan. Vi var nämligen på en shoppingkryssning till Umeå. Så vi kom hem där efter 11 igår kväll. Så förkylningen som jag/vi dragits med var lite värre imorse. Troligen pga 8 timmar på en dragig båt.

Så när Nina upptäckte att det var öppet hus på gymmet idag och programmena vi skulle på så hade vi en timme på oss att väcka, ordna frukost och klä barnen. Samt göra oss själva klara för gymmet och ta oss dit. Som en INTJ-personlighet är det här ett läge när jag verkligen ogillar läget. Jag vill ha såna här händelser i kalendern minst ett par dagar i förväg och absolut senast kvällen före. Sen så vill jag förbereda mig hemma utan stress och vara där i tid.

Så med detta i bakgrunden såg jag verkligen den ledda timmen som var bodypump med negativa ögon. Vi var sena och salen var i princip full när vi kom, vi var stressade, det var trångt, jag var förkyld, hon som ledde timmen pratade finska som jag inte förstod nåt av det hon sa. Kort sagt, allt som det kunde gnällas på funderade jag på vartefter 60 minuter långsamt tickade fram. Så jag kände verkligen inte för att bodypumpa och jag var garanterat den som gjorde minst där. Jag var inte ens svettig efteråt. Säkert många som kommer dit för att må bättre men jag var mer stressad och sur än när jag kom.

Så pga denna oplanerade programpunkt på dagens schema blev det ordentligt stressigt till även nästa programpunkt som varit planerad i månader. Och just när jag stod på knä i tamburen och hjälpte barnen klä på sig inför nästa program så kände jag hur det skar till i ryggen när jag skulle resa mig. Sen hur smärtan fortsatte ner i benen. En gammal bekant som jag inte träffat på några år, ischias. Inte det värsta jag haft men att ta sig mellan sittande, stående och liggande innebär problem. Så borde inte räcka många dar.

Men dagens träning sög och jag hatade den. Jo och jag kommer säkert att besöka gymmet igen men fram till jag kan ta mig ur sängen utan att rulla mig ur den tänker jag fortsätta gnälla över träningspasset som gav mig ischias.

Instagram & Twitter

Hej,  jag borde väl ha mer tid och inspiration för att skriva den här bloggen, men det har jag inte. Så för dom som fortfarande är intresserade av att föja mig så se till höger om det här inlägget. Där finns min Twitter-feed och en länk till min Instagram-sida. Korta små ögonblick, tankar, funderingar och bilder ur mitt liv. Nåt att kolla in tills jag skriver ett nytt blogg-inlägg vilket sker men inte så ofta jag önskar.

Att göra bort sig eller verka likgiltig

Vi har hundar och staket runt hela vår tomt. Som resultat är våra hundar rätt ofta ute och skäller åt det mesta som går om på vägen. Våra närmsta grannar accepterar dom nog men alla andra.

I början försökte  vi få tyst på dom med resultatet att dom sprang undan och fortsatte skälla. Det såg ut som om man hade noll koll och man gjorde bort sig. Vi gillar heller inte att våra hundar står och skäller åt alla men det är lättast att spela likgiltig.

Plattan

Testar att skriva ett inlägg  på en av plattorna och det funkar helt okej.

En effektiv dag

Jag har hunnit med en hel del idag: För det första är studsmattan ute och uppe. Sen så står sparkstöttingarna inte längre ute på gården utan inne i garaget. Eftersom dom upptar samma plats i garaget som den hoppackade studsmattan så är det rätt naturligt till varför dom stått ute fram tills nu.

Sen så var jag med William till Biltema. Faktiskt det törsta Biltema-varuhuset jag varit inne på. Och då påstår dom att deras 4500 kvadrat är ett mellanstort Biltema. Fast då är ju Biltema i Tammerfors  rätt gammalt och Kokkola är inte heller i större laget. Nina hade beställt målarfärg och ett hundhalsband. Hålet i väggen börjar ju försvinna och ska byta tapeter på samma vägg samtidigt. Eftersom det är vita tapeter så bär man ju spackla och måla före så väggen ser rak och vit ut sen. Är ju en rätt kort vägg och har några rullar kvar så det blir samma tapeter.

Sen hann vi ännu med Lidl och köpa nya träningsskor till mig. Enligt vissa gurun så ju sämre löparskor desto bättre. Och min tidigare erfarenhet av skor från Lidl är att dom är hållbara

Små förändringar

Att dela instagram-inläggen till Twitter och sen dela twitter-inläggen till Facebook och Blogger verkade vara en bra lösning från början men det har mer börjat känns mer och mer som en dålig kompromiss. Främst för att det är en väldigt kort text man kan skriva på Twitter och skriver man lite längre texter till en instagram-bild blir den avkortad till 160 tecken när den publiceras på ens Twitter, Facebook och Blogger.

Sen vill jag också kunna använda dessa applikationer skilt för sig. Dom behöver inte alltid länka till varandra och dom har ju egentligen lite olika användningsområden. Så nu kommer mina twitter-inlägg på en lite avkortad ruta här till höger och ovanför den finns en länk till min instagram-sida.

Sen finns det ju inget som hindrar att jag gör på det gamla sättet ifall jag skriver lite kortare bildtexter på Instagram, handlar om ett par rutor som man kryssar i och ur.

Kul att blogga

Måste medge att det faktiskt är riktigt kul att blogga även om det inte blir så ofta. Men det tar en sån jävla tid att göra det på Nokian. Ett riktigt tangentbord(även om det sitter på en laptop) är bra att ha...

Online på Vasabladet

I samband med att jag sökte en annan gammal räkning så fann vi Vasabladeträkningen med prenumerationsnummern. Så fick ordnat det där med att logga in IGEN.

Så jag kröp helt enkelt till korset. Visst jag tycker fortfarande att det är krångligt och snålt från Vasabladets sida men när man nu ändå betalar för tjänsten så måste man ju utnyttja den.

Ärtsoppa och pannkaka

Såhär på en lördagsförmiddag blev det ärtsoppa och pannkaka till lunch. Barnen efterlyste det för några dagar sen.

Snålbladet

Vasabladets nya tabloidformat var ju riktigt lyckad. Däremot har jag en del att säga om deras ekonomiska politik.

För att överhuvudtaget kunna läsa något på deras webbplats måste man ha ett inloggningsnamn som är knuten till en prenumeration. Det är gjort. Så döm om min förvåning när man på nytt skulle mata in alla ens uppgifter i ett webbformulär, inklussive prenumerationsnummer.

Den räkningen betalades i sommar och jag kände att nä, jag orkar inte leta fram den räkningen från ett halvår sen för att hindra nån som inte har behörighet eventuellt skulle kunna läsa Vasabladets webbsidor. Yle och Pohjalainen har precis samma nyheter som ni har på nätet och hör och häpna, man behöver inte betal någonting för det. Det är inte värt besväret at göra om ens inloggningsuppgifter helt enkelt...

Träningsbloggen x 2

I fredags efter att vi fört ungarna till dagis for vi till gymmet för att lyfta vikter. Nina skulle på nån föreläsning till gymmet så hon for iväg efter en ca 35-40 minuter. Jag fortsatte en stund så min träningsrunda blev ca 45 minuter. Orsaken till att den blev 45 minuter var att jag märkte att mina muskelkrafter tog slut efter 45 minuter. Aldig varit med om nåt liknande. Nämnde saken för Nina sen sdom påstod att jag åt för lite ohälsosam frukost för tidigt dvs en smörgås och kaffe där före 7 och börja träna efter 9. Helt okej träningpass, kände av träningsvärken ännu på söndag.

Sen träningspass två igår på kvällen(söndag). Jag vet inte om jag har fått nån släng av nån förkylning eller har acklimatiseringsproblem med sommartiden men var trött och sur igår kväll och mådde illa här mitt på dan och varit väldigt trött på eftermiddagen. Så gårdagens träningspass var alltså 60 minuter med venyttely alltså stretching vilket jag tycker är det tråkigaste som finns, instruktionerna sker på finska och jag har 0 ordförråd när det gäller kroppsdelar och rörelser på finska och man befinner sig på rygg en stor del av tiden vilket gör att jag inte riktigt ser vad dom andra gör. Kändes avslappnande i början men allmänt frustrerande innan det var färdigt. Var ett par år sen jag varit på venyttely sist och nu minns jag varför. Så jag kanske minns det bättre om jag skriver ner det: GÅ INTE PÅ VENYTTELY IGEN! Jag undviker gärna situationer där jag inte känner mig hemma och det här var en sån.

För övrigt är det här nästsista dagen på mitt träningspass och jag har nu inte riktigt råd att börja betala ett gymkort varje månad just nu så kan ta en tid innan jag tränar där igen.

Pippijumppa

Nina var ju och skaffade mig ett en veckas prov-gymkort där kring vändagen och man fick ta det i bruk när som helst. Det har inte riktigt blivit av pga diverse orsaker, läs dåliga ursäkter pga lathet. Hursomhelst så var planen idag att Nina skulle ta med flickorna till gymmet, dom skulle gå på pippjumppa och Nina på bodypump. Men sen ville pojken också på pippjumpi så där en 5 minuter före dom skulle åka.

Så det var bara för mig att åka med, packa väskan och klä på pojken jumppa-kläder(jumppa is a finlandism and I know it). Trots att det blev lite stressigt här hemma kom vi bra tid och jag fick min veckas gym-kort. Var helt kul med 45 minuter bodypump. Jag börjar ju jobba igen på måndag så får se hur mycket jag hinner träna före det. Så där rent tekniskt så gäller det fortfarande på tisdag men eftersom jag jobbar 12-timmars skift så står nog inte träning på programmet varken måndag eller tisdag

Tabloid

Så har det gått ca en vecka sen Vasabladet bytte till tabloidformat. Jag hade ärligt talat inte så höga förväntningar men jag måste säga att jag gillar det nya tidiningsformatet skarpt. Iofs var första numret ca dubbelt tjockare än en normal utgåva av Vasabladet och man hade ju haft en längre tid på sig att förbereda just det numret och det var bra, riktigt bra.

Fortsättningen ser också bra ut. Och om en månad kommer de flersta av oss inte ens att minnas hur det var att läsa ett stort Vasablad.

Finskundervisningen

Ett tag sen jag skrivit i den här bloggen men jag råkade hamna på Svenska YLE:s sidor och hittade den artikeln: Mitt finska-komplex skriven av Eva Frantz. Jag känner igen mig mycket i det hon skriver och även bland kommentarerna. Jag är ju uppväxt i Närpes så där var det helt okej att inte kunna ett ord finska, ingen annan kunde det ju heller och dom få finskpråkiga som fanns hade för det mesta lärt sig alldeles utmärkt svenska. Alla tittade på svensk TV, läste Vasabladet och prenumererade på tidningar från Sverige.

Så den enda finskan som kom in i vår vardag var 3 timmar finskundervisning från årskurs 3. Egentligen behöver man bara 2 timmar men stadsstyrelsen eller dåvarande kommunstyrelsen hade beslutat införa en extra timme undervisning per vecka eftersom dom insåg hur läget var med finskan i kommunen.

Vad jag har förstått så är finskundervisningen avsevärt bättre nu än den var då. Det finns lärare som helt kallt har slängt ut läroböckerna och LÄR ungarna praktisk finska, sånt som dom behöver i vardagen.

Så var det inte riktigt då under min skoltid. Vi följde ofta läroböckerna i grammatik till punkt och pricka, lärde oss rabbla långa listor av ord osv. Jag hade lärare som älskade att röra sig med uttryck som "Pluskvamperfekt står alltid i presens particip" och dylika uttryck som jag fattade like lite då av som jag gör nu. Jag är rätt säker på att det inte hette så och jag skulle kunna slå upp det för att se vad dom egentligen sa för att sen glömma bort det till nästa vecka.

Jag hade turen att ha ett bra språköra. Jag hörde vad som var rätt i svenska eftersom det är mitt modersmål. Engelskan så hörde jag också rätt snabbt hur den ska låta efter några skriftliga övningar. Så jag kunde ignorera alla konstiga namn på ordklasser, satsdelar och andra grammatiska benämningar och ändå få det rätt. Så var dock inte fallet i språket finska.

Vi lärde oss inte finska, vi studerade finska som om vi var blivande språkvetare.

Det är lite som om man i en bilskola skulle spendera samtliga lektioner med att gå genom bilens uppbyggnad från ett ingenjörsperspektiv och sen skicka eleverna på körprov med iden: " Dom har ju sett hur dom kör bil på TV, inte behöver vi berätta vad ratten och pedalerna är till för och ha körövningar, det borde dom kunna redan före dom kom hit."

Jag har lärt mig finska EFTER min studietid. Visst den är knagglig och uppfiningsrik och det finns bättre dagar när allting flyter och sämre dagar när jag har svårt för vanliga hälsningsfraser. Men den fungerar alltid på ett eller annat sätt.

Efter att ha delat ut en känga till den grammatikbaserade undervisningen så får jag väl erkänna att jag nuförtiden brukar läsa en del finska grammtikböcker. Inte så att jag försker lära mig vad ordklasserna heter utan mera när jag hört nåt uttryck på stan eller i jobbet och undrar varför man säger så och vad det egentligen betyder. Jag fannen bok på nätet som PDF-fil som heter HEIPPA!-grammatik och är skriven för sverigefinländare som får finskundervisning i Sverige. I den har gjorts en rätt intressant ändring till skillnad från de finska grammatikböcker som skrivits för den finlandssvenska skolan som fortfarande gillar "pluskvamperfekt står alltid i presens particip".

Man berättar tex i kasus-falllen att det heter ackusativ, adessiv osv men sen ger man benämningen T-kasus åt ackusativ och LLA-kasus åt adessiv. Det berättar direkt vilken ändelse man ska använda utan att man förväntas kunna krångliga namn som bara språklärare och språkvetare kan.

Så mer praktisk undervisning, mindre komplexa grammatiska benämningar så lär sig nog dagens unga finslandssvenskar sig finska.