Den svenska utrikesministern Margot Wallström har något som få svenska politiker haft sen Palmes dager, nämligen statsmannaskap och civilkurage. Hon började tämligen blygsamt med erkänna Palestina som stat vilket fick fick Israel att ta hem sin ambassadör. Israel är den närmast allierade väst har Mellanöstern. Dess behandling av palestinierna är dock inte värdigt en demokratiskt vilket Israel faktiskt är, den mest demokratiska i regionen faktiskt. Det är nämligen inte många länder där vars namn och demokrati kan sättas i samma mening. Så med denna bakgrund var kommentatorerna och reaktionerna blandade.
Vi spolar fram några månader, nu utvecklas snabbt en diplomatiskt kris mellan Sverige och Saudiarabien. Västs andra stora allierade i Mellanöstern. Men detta är ingen demokrati, långt ifrån. En medeltida stat med mycket pengar och olja så därför får dom hållas fram tills nu. Ett 10-årigt vapenavtal mellan Sverige Och Saudiarabien sägs upp. Margot Wallström som är hedersgäst vid Arabiska förbundets möte i Kairo hindras från Saudiarabien att hålla sitt tal. Manuset till talet har släppts och och Saudiarabien kallas både diktatur och medeltida stat och det klagas till höger och vänster över deras brist på jämlikhet och mänskliga rättigheter. Saudiarabien drog också hem sin ambassadör.
De första politiska kommentarerna i Sverige var negativa typ nu har vi skämt ut oss och sagt nåt som nån blivit kränkt av. Carl Bildt den förra utrikesministern var mycket negativ men han brukar vara negativ till allt politiskt som inverkar negativt på hans egna personliga ekonomiska intressen.
Däremot har utländska media tex Washington Post varit mycket positiva och dom flesta svenska kommentaren på Facebook verkar positiva. Det var en tid för många årtionden sen när Sverige var världens samvete. Man var inte rädd för att tala om för varken stormakter eller diktaturer vad dom höll på med. Det är det ett samvete ska vara, pinsamt, irriterande, en lågmäld smärta som är ständigt närvarande och totalt orädd att ständigt påpeka vad som är fel. Allt som krävs för ett politiskt samvete är statsmannaskap och civilkurage.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar